Back
Bengt-Arne Falk "Café-Liv", svart-vita fotografier, 1979 Hammar Offset, Box 152, 441 01 Alingsås, 0322/110 80 Pris 39:- Beställ direkt från förlaget
Det är inte varje dag jag finner en bok som gör mig arg. Men det hände när jag fann Café-Liv, stjäla min idé så där. Ytterligare ett exempel på telepatins förödande verkningar. (Telepatiska tjuvlyssnare.) Jag hade tänkt mig att fotografera Bräutigams, Vetekatten, Ofvandals m fl. Här slår jag upp en vältryckt fotobok och hittar just dessa kompletterade med åtta till. Boken spänner över hela området från riktiga tantfik till rena arbetarschapp. Det är ingen utförlig bildberättelse utan ett fyrtiotal smakbitar. Det är inte stor fotografi jag ser här, men det är god fotografi. (Stor fotografi, för mig, är W.Eugene Smiths bild av den japanska modern från Minamata, som badar sitt av kvicksilver förgiftade barn – fullt jämförbar med Michelangelos "Pieta".)
Bengt-Arne har lyckats med att i stor del undvika poserade bilder vilket ju är svårt i såna här miljöer, men kafeägarna i Alingsås har tydliga fotografikomplex. Han ger exempel på olika kafégäststilar: fatdrickare, fingerspetsare och bitdrickare. Men det viktiga är själva kafémiljöerna, ett stycke levande positiv kulturhistoria, miljöer från Stockholm, Göteborg, Uppsala, Alingsås och Broby. Bengt-Arne arbetar med småbildskamera, mest med 24 och 35 mm objektiv med Tri-X, oftast pressad och får med denna knappa utrustning ett mycket gott resultat. När jag jämförde bilderna i boken med utställningsbilderna på Fotohuset i Göteborg så märktes också den goda reproduktionskvaliteten (fast bättre iprickning på kopiorna behövs).
De inledande orden om kaffets och kaféernas historia ger mersmak, men en fortsättning får man finna själv, kanske på Wienska.
Men Bengt-Arne har inte uttömt kafédokumentationens möjligheter, hans sätt att närma sig kaféerna är resereportaget, en snabb och klar metod. Den behöver kompletteras med kafé-existensernas egna bilder. Och hela vår svenska kafékultur behöver en kontinental pånyttfödelse. Stefan Zweig kallar kaféet för sin generations verkliga lärdomsanstalt, inte skolan, inte hemmet, utan kaféet. Kombinationsfiken, t ex bokkaféerna är ju en fin utveckling, men litterära kaféer med uppslagsverk och mängder, verkligen mängder av tidningar och tidskrifter, som sägs existera i Wien, får vi se oss om efter. Det är väl möjligen något sånt jag saknar i Café-Liv, en utvecklingslinje.
Men ändå, gör ett besök på Bräutigams omkring lunchtid, med musiken i bakgrunden, drick hur många påfyllningar som helst. Ta med dig din gamla moster och hon ändrar sitt testamente tack vare din omtänksamhet om henne. Ta inte med dig din benhårt revolutionäre vän, han vill bara spränga dessa borgare, och det vore synd på den gamla fina miljön. Men ta med honom till Café Redden i stället, men gör det snart för tobaksbolaget expanderar och Redden försvinner.
Anders Jirås café Existens årgång 2 nr 4 1979
Back